Alla säljer värmepumpar med samma tre argument: lägre elräkning, bättre för miljön, kyla på sommaren. Allt tre stämmer, men inte lika mycket för alla hus, och sällan lika mycket som broschyren antyder.
Här är hur det faktiskt hänger ihop, inklusive de delar branschen brukar hoppa över.
Grundprincipen: pumpen flyttar värme, den tillverkar den inte
Ett elelement omvandlar en kilowattimme el till en kilowattimme värme. En värmepump använder elen till att flytta värme som redan finns, i uteluften, i berget eller i frånluften, och får därför ut mer energi än den stoppar in.
Hur mycket mer anges som COP eller SCOP. Ett COP-värde på 5,2 betyder att pumpen levererar 5,2 gånger så mycket energi som den förbrukar, men den siffran gäller vid ett enda mätvillkor. SCOP är mer användbart, för det är ett snitt över en hel säsong.
Det etiketten inte berättar
Här är en detalj värd att känna till innan du jämför två pumpar på SCOP-värdet.
SCOP redovisas för tre klimatzoner, och den siffra som normalt står i produktbladet gäller mellanzonen, som motsvarar Strasbourg. Den kallaste temperatur som räknas in i SCOP-beräkningen är dessutom minus sju grader.
Med andra ord: siffran på etiketten är framräknad för ett mildare klimat än Enköping i februari. Den fungerar utmärkt för att jämföra två pumpar med varandra, men den är inte ett löfte om vad du får ut hemma. Vill du veta det behöver någon räkna på ditt hus, ditt värmesystem och din faktiska förbrukning.
Mätvillkoren skiljer sig också mellan pumptyper, så SCOP för en luft-luftvärmepump och en bergvärmepump är inte direkt jämförbara.
De fyra typerna, och vilket hus de passar
TypPassarKräverGer kylaLuft-luftHus med direktverkande el, som komplement eller huvudvärme i mindre husÖppen planlösning hjälper, värmen sprids via luftJa, aktiv kylaFrånluftHus byggda från ungefär 1970 med mekanisk frånluftsventilationBefintlig frånluftsventilation, vattenburet systemNejLuft-vattenHus med vattenburen värme, särskilt vid byte från olja eller elpannaVattenburet system, plats för utedelVissa modellerBergvärmeStörre hus med hög förbrukning och vattenburen värmeBorrhål, tomtåtkomst, anmälan till kommunenJa, frikyla
Den viktigaste frågan är inte vilken pump som är bäst i allmänhet, utan vad ditt hus redan har. Har du inget vattenburet system är luft-luft ofta det enda enkla alternativet, och då är frågan snarare hur mycket av värmebehovet den kan ta.
Kylan: två helt olika saker
Många köper värmepump med sommaren i tankarna, och där är det värt att skilja på två funktioner som ofta blandas ihop.
Aktiv kyla, som en luft-luftvärmepump ger, fungerar som en luftkonditionering. Kompressorn arbetar, den kyler effektivt även när det är riktigt varmt, och den drar el när den gör det.
Frikyla från bergvärme fungerar annorlunda. Kall vätska från borrhålet cirkuleras genom ett fläktelement inomhus, och den värme som tas upp skickas tillbaka ner i hålet, vilket faktiskt förbättrar borrhålets prestanda till vintern. Driften kostar nästan ingenting, bara el till pump och fläkt.
Men frikyla har en gräns. Den använder markens naturliga temperatur, och den temperaturen stiger under sommaren. Under en riktig värmebölja i augusti kommer frikyla inte att matcha en luftkonditionering. Den håller huset behagligt, den gör det inte kallt.
Miljöargumentet, ärligt
Att en värmepump är bättre för klimatet än direktverkande el eller en oljepanna är okontroversiellt. Den använder mindre energi för samma värme, och svensk el är till största delen fossilfri.
Men den vanliga formuleringen om att värmepumpar "använder förnybar energi" är en förenkling. Pumpen använder el, och miljönyttan kommer av att den behöver mindre av den.
Det som sällan nämns är köldmediet. De syntetiska köldmedier som används i de flesta värmepumpar är kraftiga växthusgaser om de läcker ut. R32, som är vanligt i dag, har ett GWP-värde på 675, alltså 675 gånger koldioxidens klimatpåverkan per kilo. Propan, R290, ligger på 3.
EU:s reviderade f-gasförordning från 2024 driver utvecklingen mot köldmedier med låg klimatpåverkan, och fler tillverkare går över till R290. Ska du köpa en pump som ska sitta i tjugo år är det värt att fråga vilket köldmedium den innehåller. Det är också en av anledningarna till att köldmediekretsen bara får hanteras av certifierad personal, och till att ett läckage ska åtgärdas och inte fyllas på gång på gång.
När lönar det sig sämst?
De här fyra situationerna gör att kalkylen blir betydligt sämre än broschyren lovar. Det är bättre att veta innan.
Låg förbrukning. Ett litet, välisolerat hus med låg värmeförbrukning har helt enkelt inte tillräckligt att spara för att en dyr installation ska betala sig inom rimlig tid.
Höga framledningstemperaturer. Gamla radiatorer som kräver 60 grader tvingar pumpen att arbeta i sitt sämsta område. Ibland räcker det att byta ut några få radiatorer för att lyfta hela anläggningen.
Fel dimensionering. En pump som är för liten går på tillsatsvärme, alltså ren el, precis de veckor du behöver den mest. Det är det vanligaste skälet till att någon blir besviken på sin nya pump.
Planerad flytt inom några år. Återbetalningstiden på en bergvärmeinstallation räknas i år, inte i månader. Värdet syns delvis i huspriset, men inte krona för krona.
Vad vi gör i stället för att gissa
Vi kommer ut, tittar på huset, går igenom er förbrukning och ert nuvarande system och räknar fram vad ett byte skulle ge just er. Ibland är svaret att ni ska byta. Ibland är svaret att befintlig anläggning ska servas och justeras, vilket kostar en bråkdel.
Hembesöket är kostnadsfritt. Vi arbetar i Enköping med omnejd, alltså även Västerås, Bålsta, Strängnäs, Sala och Örsundsbro. Ring 0171-911 21 eller fyll i formuläret.